...tandborstar är numera utplacerade i båda våra lägenheter, någon av oss (inte jag!) har
hunnit med att kissa med öppen toalettdörr...*garvar* och idag så fick jag en egen nyckel.

...och två av tre är ju faktiskt riktigt mysiga, eller hur :-)

© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...jamen, hallå! Visst är det trevligt när gamla bekanta som man inte sett på länge
dyker upp igen och säger tjena. Upptäckte idag att mina kindben som varit anmälda
försvunna under en längre tid faktiskt har återvänt :-) Hej och välkomna tillbaka liksom,
var har ni varit? Vet naturligtvis mycket väl var de har varit... alldeles här i närheten
men ändå så osynliga... men väldigt glad är jag... att återse dem.

...och vem vet... snart kanske mina nyckelben, även
de sedan en tid borttappade polare, behagar visa sig igen.

Tjingeling!



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

Fick ett urtjusigt julkort från Moderskeppet idag.... och om inte det håriga hålslaget
Sven hade hunnit fram innan mig så hade det nog varit jättefint att sätta på kylskåpet...



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...men det verkar vara som förgjort. Så här brukar det gå till, jag planerar att ta några
helt random bilder men det slutar ta mig sjutton alltid på det här viset... jag kan helt enkelt
inte vara seriös... och jo, jag la in det här under kategorin "Kul & knasigt" men det borde
kanske stå hemskt och skrämmande istället...haha. Men men, inget att hänga läpp
för... seså, upp med hakan... eller... hakorna skulle det visst vara.



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

© Susanne Flodmark - KANDY.SE

... and that the balls this Christmas only will hang in the Christmas tree.

© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...det är nu som alla smarta, välplanerade och genomtänkta bloggare har
en jättespännande blogg-adventskalender sprängfylld med kuliga tävlingar
med finfina vinster som bara ligger o väntar på att få börja öppnas...

...suck.

© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...kan vara kul... ibland. Den här bilden, som jag tog
tidigare ikväll förtydligar tre saker för mig:

A. Att jag behöver klippa mig.

B. Att jag klär riktigt bra i leopardmönstrad sparkdräkt :-)

C. Varför grannarna såg lätt chockade ut när jag gick ut med soporna nyss.



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

1. Jag är en jäkel på att fotografera självporträtt.

2. Grodperspektiv är inte den mest klädsamma vinkeln.

3. Nej, jag hann inte retuschera bort näshåren.



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...tänkte shoppa loss här i stället... eller kanske inte... mer än i mina drömmar.



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...som en galning igår, allt för att klara mina förbenade 7 km om dan i snitt under oktober. Jo,
ibland ångrar jag att jag är så jämrans påhittig :-) Har nu ett snitt på 6,9 kilometer... whoppi...
så visst borde jag klara av att komma upp i sju om jag knatar på i två dagar till. Om du vill
se mina resultat dag för dag så ligger de i högermenyn här på bloggen. Typ, de fyller
snart hela högermenyn här på bloggen... haha.

Det är sista dagen att delta i fototävlingen med priser för närmare 4000 kronor från
Tonerlagret, missa inte det för sjutton gubbar! Ja jag vet, ibland låter jag som
kapten Haddock i Tintin... bomber och granater!

Sven har återhämtat sig från sin överdos kattmynta förresten för er som är oroliga
efter att ha sett bilden på Facebook igår. Han låter hälsa att han mår bra och att
ryktena om hans påstådda kollaps är överdrivna (jojo...).

Här under ser du en bild på Sven när han fortfarande var ung och oskuldsfull.



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...när man istället för att dammsuga hemma retuscherar bort dammet på bilderna i Photoshop?

Tog en bild på Sven för ett par dagar sen där jag blev tvungen att gå in med
min digitala dammvippa för att den skulle gå att visa.

Vet inte om det är manligt eller kvinnligt att göra så men mitt sätt att gå på stan är tydligen
väldigt kvinnligt. Det tyckte i alla fall en manlig kollega när jag visade hur min GPS-app
hade registrerat hur jag förflyttat mig i går, du kan se bilden här under (och den
visar en ovanligt kort runda vill jag också påpeka).

Jag frågade hur han gjorde när han "gick på stan". Det visade sig att han helst undvek
det helt och om han ändå var tvungen så gjorde han så här... enligt egen utsago:

"Då parkerar jag bilen så nära Dressman jag kan. Sen går jag in,
handlar det jag ska, går ut till bilen och åker hem."



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...kom från svärsonen: "-Helvete. Inte så genomtänkt att ha OnePiece när man
ska gå på utedass." ...funkar även under kategorin "Dagens I-landsproblem"

Tjillevipp!


© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...men tamejfanken kung i delikatessdisken var jag idag :-) Japp, det stavas lycka.
det stavas LÖN. Grillad kyckling, färdig coleslaw-sallad och riktigt stora, feta
och fyllda oliver... mumselimumsmontazamimums.

Men nu ska jag sätta mig o betala räkningar och kommer därför raskt,
bryskt och omilt att föras tillbaka till verkligheten... raaap, ursäkta!

Lovade igår att berätta varför jag har fem exemplar av samma nummer av tidningen
Allas hemma. Ett par stycken av er som kommenterade hade också det visade det sig.

Jo, jag är nämligen Buzzador, vilket innebär att jag får möjlighet att testa produkter
och tjänster och motprestationen är att jag berättar och delar med mig både till
vänner offline och online, tex på bloggen, Facebook och Twitter.

Just nu pågår kampanjer för massagedynor, barnmat, fläckborttagningsmedel och
...ja just det, tidningen Allas :-) Det är ett kul sätt att få testa både nya produkter
och tjänster som man kanske inte skulle ha provat annars.

Blir du sugen på att testa? Här kan du ansöka om att bli en Buzzador du också!

© Susanne Flodmark - KANDY.SE

Loggade in på min bank för en stund sedan. Tror att någon har varit inne och suddat bort
några siffror på lönekontot. Den sjuttonde dagen i månaden borde det finnas mer pengar kvar.
Men icke sa nicke... undrar vem den där Nicke är förresten? Har han några pengar till övers?

Så temat i bloggen den här veckan kommer att bli Susannes spartips, barkbröd, att
brygga kaffe på samma pulver två gånger (inte bara för att man är förvirrad
utan för att man är ekonomisk) och att återanvända pixlarna i gamla
bilder på bloggen för att göra nya :-)

Nä, nu skojade jag visst till det... dock inte om mitt lönekonto tyvärr.
Men barkbröd?... nää, roliga saker finns det att skriva om.

Jag kommer att berätta om några av mina bästa fynd, bland annat en Diorväska som
jag letade upp hos Myrorna och även ge tips på billiga webbutiker och bra erbjudanden.

Börjar med ett litet tips om Lensway som med jämna mellanrum tävlar ut glasögon
via Facebook. Nästa tillfälle är i morgon den 18 oktober klockan 12:00 då
2500 glajor ska få nya ägare.

Gå till Lensway på Facebook och anmäl dig till evenemanget vetja!

...och jag lever som jag lär, här kommer en återvunnen bild
på Sigge med Svens begagnade glasögon...



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

När jag går hem från jobbet så har jag tre saker att komma ihåg. Ta av mig namnskylten,
stämpla ut och få med mig mina grejor. Hur kan det då komma sig att jag mer än ofta befinner
mig på stan glatt skyltande med ovan nämnda namnbricka... så här års går det ju an då den oftast
inte syns under jackan... om jag kommit ihåg jackan vill säga... men jag förstår inte, det
borde väl inte vara så svårt att komma ihåg?

I fredags efter jobbet så befann jag mig på stan. Jag hade handlat mat, besökt Systembolaget och
det var när jag klev ut från zoobutiken med 10 kilo kattsand som jag tänkt frakta hem på min redan
överlastade cykel som det hände... det blev en grej för mycket... kattsanden blev som den berömda
droppen som inte fick bägaren att rinna över i det här fallet men den höll istället på att stjälpa
hela ekipaget när jag med nöd och näppe fått på allt på cykeln (inklusive mig själv).

Jag kände hur jag tappade kontrollen och kunde med fasa konstatera..."nu är jag på väg rakt mot
en vägg"... en sån där putsad vägg... med vass puts skulle det visa sig. Lyckades på nåt snirkligt sätt
gira i sista sekunden så istället för att köra rakt in i väggen så körde jag liksom parallellt med den,
väääldigt nära så att jag nästan blev ett med den... det var då jag märkte exakt
hur vass putsen var.

Så nu är jag en handväska fattigare. Det blev nämligen den som likt en båtfender fick
ta hela smällen. Min jättefina toppenfyndade secondhand-väska blev väldigt hastigt
och inte vidare lustigt ännu mera secondhand.

Men trots detta så var jag glad, glad att jag faktiskt för en gångs
skull kommit ihåg att ta av mig namnskylten.

© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...med ett par av mina grannar idag, tomtegrannarna. Detta kan låta konstigt, har jag grannar som
är tomtar? Nej, men jag har grannar som är totalt galet fixerade i tomtar. Skrev om detta oroväckande
fenomen och min förstörda nattsömn i december förra året och det inlägget hittar du här.

Frun i familjen berättar nu bekymrat att hon redan har börjat oroa sig för att inte orka plocka fram
alla tomtar i år. Jag hör min inre röst skrika... "Men så gör inte det då, för det är f-n inte normalt
att ha varenda kakelplatta dold av tomtar och att inte ha en enda tom fläck på varken,
golv, bord eller fåtöljer!!!"

Säger naturligtvis inget av detta. Hör mig själv istället lugnt svara, "men du kan väl ta några i
taget" Gör samtidigt ett snabbt överslag och kommer fram till att om hon tar fram tio om
dan så lär hon få börja nån gång i mitten på oktober... hua.

Har spenderat stora delar av dagen med att försöka fixelifixa en grej på bloggen och nej, du ser
ingen  skillnad för det funkar ju inte!! Men, snart byter jag ut kaffet mot vin och då jäklar kanske det
börjar hända grejor. Skulle bloggen se väldigt konstig ut i morgon bitti så vet både du och jag vad
det beror på... hick.

I morgon så bjussar jag på en liten kul rabatt förresten så om du inte har köpt någon vinterjacka
ännu så kan det vara en god idé att kika in. Tänka sig... min alldeles egna rabattkod, det är lycka
det... till skillnad från mina mardrömmar om mjukistomtar i jätteformat.

Tjingeling!



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

Ja jag erkänner, jag är en snoozare. Jag gillar den där sköna känslan av att kunna stänga
av alarmet och sedan ligga kvar en stund i en alldeles perfekt varm säng och med
huvudet på kudden som är så där precis lagom varm och mjuk och inte ett
dugg knölig som jag tyckte att den var i går kväll när jag skulle somna.

Nu har jag ägnat en stund åt forskning (läs, jag har googlat) och upptäckt att det inte
är så väldans bra att snooza, i alla fall inte om man gör det länge. Man förlorar den viktiga
REM-sömnen tex. så att ställa alamret en timme tidigare än vad man egentligen ska gå
upp och snooza sig igenom den sista timmen är ingen bra idé.

Lyssnade på radioprogrammet "Spanarna" igår där de pratade om det här
fenomenet. Eftersom de allra flesta av oss numera vaknar med hjälp av en mobiltelefon
och inte en traditionell väckarklocka så har det dykt upp oanade möjligheter att stoppa
åtminstone det ofrivilliga snoozandet.

Vad sägs till exempel om en app som så fort du snoozar sätter igång och skickar pinsamma
uppdateringar på Twitter eller Facebook. Eller en annan app-variant som ser till att du blir
uppringd och uppläxad av en för dig okänd människa (den skulle nog få mig att gå upp
tror jag).

Den tredje varianten går ut på att du måste lösa en klurig matematisk
ekvation för att få av det där förbenade alarmet... puh.

Hur hanterar jag då det här "problemet"? Jo, jag har stängt av snooze-funktionen
på min telefon men däremot så har jag samma väckningstid varje morgon, alltså även på
helgerna. 05:45 ljuder larmet (ja, jag vet det är en hemsk tid) och på vardagarna går jag upp
direkt (nåja, allt är relativt) men på helgen så unnar jag mig den fantastiska lyxen (om
jag nu inte av någon outgrundlig anledning måste upp tidigt även då) att stänga
av oljudet, somna om och sedan vakna helt av mig själv.

Hur ser dina "snooze-vanor" ut?



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

Jag håller fortfarande på och letar snygga glasögonbågar och den jakten
ledde mig idag in på en sida med norrländska glasögon.

E&E heter företaget och i sortimentet finns bågar med namn som Kiruna, Jokkmokk
och Tärnaby... jaha joho mhmm... jodå, de är jättesnygga men jag skulle hellre vilja ha en
modell som heter Motala, hemskt gärna med inbyggda senilsnören som liksom rullas
ut när jag tar av mig dem... kan man få önska sig nåt i den stilen kanske?!

Sven däremot, som gärna kallar sig världsmedborgar-katt och inte är lika patriotisk
som jag gick igång ordentligt när han fick se deras sortiment och han tvingade mig, nä
jag skojar inte, han tjatade o tjatade så jag blev tvungen att göra ett fotomontage
där han poserar i modellen Tärnaby Björk.

"Den bågen passar utmärkt till mina färger och min ansiktsform"... sa han, den lille fjanten.



...å säg nu inte att han blev snygg för då kommer han att bli så jädrans odräglig!

© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...dag har jag haft i dag... not! Den började med en kris av värsta sorten, nämligen en
strumpbyx-kris... jag hittade inga som var hela, jag såg inte om de jag hittade var svarta eller
bruna... jag märkte inte om de var med fot eller utan förrän jag tagit på mig dem... och
naturligtvis hade jag bråttom och försökte skynda mig...

Nu kan jag tänka mig att detta trauma ter sig obegripligt och väldigt svårt att förstå för en
man som obekymrat tar på sig strumpor varje dag utan problem men att de flesta
kvinnor vet precis vad jag pratar om.

Morgonen fortsatte sedan storstilat, när jag anlände till jobbet och klev ur bilen så
upptäckte jag att stora delar av min halsduk hade hängt utanför bildörren som en
gladrandig och fladdrig orm under hela resan... och när jag upptäckte
det så var den varken glad eller fladdrig, dock väldigt blöt...

Det första som jag sedan skulle göra på jobbet var att förbereda en bärbar dator
och en projektor som skulle användas för en presentation... tror du att jag
fick det att fungera...ha, skulle inte tro det!

Hur har din dag varit?



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

© Susanne Flodmark - KANDY.SE

Hinner inte skriva nåt fyndigt... och inte något annat heller eftersom jag ska ut i duggregnet och
gå en mil eller nåt men eftersom jag inte har någon jättelust med det så tar jag mig ändå tiden att göra
det... ja skriva nåt alltså, ni vet sådär som man gör när det är något tråkigt som man ska göra och man
skjuter och skjuter på det och säger... "ska bara" säkert hundra gånger och hittar på en massa saker
som man bara måste göra innan man gör det där trista... och det är ju egentligen jättedumt för det
där tråkiga finns ju ändå kvar där borta i slutänden på att göra listan och jag vet inte varför jag
skriver tråkigt för egentligen är det inte alls tråkigt att gå ut o gå men när det blåser halv storm
och regnet liksom hänger i trädtopparna så kan vi väl kanske enas om att det är mindre kul
men nu ska jag inte göra det där korkade och skjuta på det så nu går jag...

...ska bara lägga in en bild först och det får bli en bild som bevisar att jag nu har lärt mig att
ta skärmdumpar på telefonens bildskärm och även där dyker förstås Sven upp... på telefonen
alltså och nu ser jag att bilden är ju inte så himla kul så jag ska bara fixa till den lite... sådär
nu kan jag lägga ut den och då är det dags för mig att säga tjillevipp på en stund för
nu ska jag gå... ja.. jo det ska jag... mmm...



...nu gick jag!

© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...på AjFånen utan en app för det och ja, jag är datautbildare och i alla fall relativt kunnig när det gäller
tekniska saker... men går det att göra samma sak på en Xperia-telefon... utan nån app... nån som vet?

Å varför tjatar jag om detta, jo jag ska förklara...

Min dag började med att min kollega (vi kan kalla henne Susanne för det är så hon heter) försökte
stämpla in på jobbet med sitt Visa-kort... och det var ju ganska kul (läs skitkul) och sen såg jag att min
svärson fått 361 poäng på ett ord i Wordfeud (mot Sarah på hennes födelsedag... fy Dennis, fy!)... å sen, på fikarasten, så spelade min kollega, (hon med Visa-kortet... hehehe) samma populära spel och fick ihop 594
poäng på ett ord... nåt slags rekord kanske?... och DÅ skulle hon ha velat ta en bild på sin spelplan men
det kunde hon inte eftersom hon har en Xperia utan istället så fick jag ta en bild med min telefon
på hennes telefon och den blev bara sämst men här kommer den ändå.



...och nu vet jag hur man tar en skärmdump med iPhonen, tack Johan :-D

© Susanne Flodmark - KANDY.SE

... en kan själv-fas... vilket är ganska jobbigt. Han har i och för sig lärt sig en hel del de sista veckorna.
Skrämma livet av Sigge genom att öppna brevinkastet och nästan kunna öppna en dörr genom att
hoppa mot handtaget... men när han sliter tag i kameran... då har det gått för långt.

© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...vad det blåser ute och ooo maj gadd vilken sockerkick jag fick av Sarahs
tårta. Känner mig som en Duracell-kanin med väldigt fräscha batterier.

Fick ett bra råd av Sarah när jag sa att jag tyckte det var otäckt att gå hem och att
jag var rädd att jag skulle få ett träd i huvudet... "men då mamma är det nog bättre
att du går mitt i vägen i stället".... ehhh...

Men Sarah blev både glad och skuttig när hon provade sin födelsedagspresent. En sån
där sparkdräkt du vet, jumpsuit... det blev en Ziperall, leopardmönstrad... grrrr.

Alla är dock inte lika skuttiga, Sven är besviken... inga Ziperalls för katter.



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

Jo jag vet, jag är inte först med att upptäcka det här men håll med om att det är ett
intressant fenomen. Läste ett gäng tidningar i helgen och i senaste numret av Egoboost (med
en 20-årig chefredaktör) finns en artikel med rubriken "10 tecken på att du blivit tant i förtid"
och i Damernas värld så utropar man glatt att "Generation tant är här!"

Sylta o safta, sticka o virka, lösa korsord och baka surdegsbröd och sju sorters krångliga
småkakor som avnjuts med kaffe (gammalt hederligt bryggkaffe ska det vara förstås och
inget jädrans espresso eller latte-tjafs) i en småblommig kaffekopp, japp där har du det.

Addera sedan storkok av kalops och dillkött, svamp-plockning, ett aldrig sinande
intresse för nyheter och då gärna kungligheter samt, icke att förglömma att du upprört
delar med dig till alla som vill höra (och tyvärr alla andra också) hur besvärliga
fruktflugorna är i år så är du hemma... homerun i tant-baseball-ligan liksom.

Kommer osökt att tänka på min mormor som diskade plastpåsar och sedan smackade upp
dem på kaklet i köket för att kunna använda dem igen (när de trillade ner var de torra
och då vek hon ihop dem snyggt och la dem i bra att ha-lådan där redan 300
sparade påsförslutare i papp och metall låg och rasslade).

Det enda smolket i bägaren när jag nu trodde att jag per automatik skulle bli hipp och
mådäärn är att det är coolt när en 20-åring tillämpar det här men tyvärr inte lika
fränt när en blivande 50-åring gör det... suck, aldrig får man vara riktigt glad.

Lästips: Supertanten av Elin Ek (Grynet du vet!)
Bloggtips: Tantvarning Finns även en bok med samma namn!

Sig-Britt, (som jag tror har varit tant sen hon föddes) har upptäckt ett "tant-dilemma"...



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

...det där är nog min snyggaste rubrik hittills, är sååå nöjd med den. Japp, tillbaka från stan,
köpte ingenting (kan jag vara på väg att bli sjuk??) förutom en massa goda ingredienser som
ska bli en fantastisk köttfärssås (är det tänkt) lite senare framåt kvällen som ska av-
njutas tillsammans med ett glas rött.

Eftersom min vanliga loppisbutik som jag brukar gå till var stängd så traskade jag iväg till
en av de andra som finns här i stan... och där blev jag käääär... i en fåtölj, ja jag vet men den
var grön och i sammet med både fransar och Maria Montazami-tofsar och alldeles alldeles
underbar.

Nu återstår bara att övertyga Sigrid om fåtöljens förträfflighet då det är i hennes
rum jag planerar att ställa den.... och Svenne i porslin var väl bara för söt!

Men nu är det hög tid att jag drar på mig springbyxorna för idag är det den första
oktober och då börjar väldigt lämpligt oktoberutmaningen. Oj vad många det var som ville
vara med... not. Buhu... säger jag om det men det är bara på låtsas för jag är inte ett dugg
ledsen för det är nämligen jag som kommer att bli pigg, fräsch och rosig om kinderna
under tiden som ni saggar ner er i soffvärmen... tjillevipp!



© Susanne Flodmark - KANDY.SE

Jag har köpt en julklapp... ja jag vet, jag borde skämmas med tanke på vad jag skrev
för en vecka sedan ungefär... om att leva i nuet och carpe diem och bla bla bla... så det gör
jag nu, skäms alltså. Men bara yttepyttelite... för det här var ett sånt där maffiaerbjudande du
vet, "an offer you cant refuse"... fast utan fiolfodral och ett hästhuvud i min säng (och har du inte
sett Gudfsdern så tror du att jag har flippat ut ordentligt nu) men det har jag icke... och den
som kommer att få den här julklappen kommer att bli jäääätteeeglaaad, bara en sån sak!

...och nu ska jag inte in i dimman, det är det för tidigt för utan jag ska ut i dimman och
försöka leta mig ner mot stan för lite shopping... med betoning på lite... hoppas jag.

Har inte riktigt släppt det där med nya glasögon... även om jag inte behöver men det
är ju så himla kul med nya bågar... men de här känns kanske lite för roliga.



© Susanne Flodmark - KANDY.SE